Klädindustrin

En lösning

Publicerad 2014-06-02 19:22:00 i Allmänt,

I Svergie konsumerar vi 15 kg kläder och textiler varje år per person. Varje person skänker i snitt tre kg textilier till välgörenhet, medan åtta kg går till förbränning.
Det finns ännu inga bra tekniker för att återvinna textilier och det är ett problem eftersom nytillverkning slukar stora mängder energi, vatten och kemikalier. Dessutom stora mängder jordbruksmark för t ex bomullsodling.
Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan har hittat en metod enligt tidningen Ny Teknik för att återanvända gamla kläder och få fram nya fibrer som kan användas till klädtillverkning. Då detta ännu är på försöksstadiet är det viktigt att forskningen får pengar och stöd till metoder att ta till vara de gamla och trasiga kläderna. Det har blivit allt vanligare att återvinna flaskor, papper etc men inte lika vanligt att återvinna kläder. Det största problemet är att kläderna bräns eftersom det inte finns någon bra teknik för återvinning.
 
Den nya tekniken går till så här: Deras process omvandlar bomull och viskos till en massa som man kan tillverka ny viskos av. Textilierna rivs sönder mekaniskt och finfördelas ytterligare med en kemisk metod. Oönskade beståndsdelar som polyester, blixtlås och knappar avskiljs.Cellulosan i materialet löses upp i ett alkaliskt bad, med billiga och beprövade lösningsmedel. Resultatet blir en blaskig vätska.Vätskan filtreras med ett keramiskt membran för att få bort olösta partiklar som annars kan göra trådarna sköra.Cellulosan fälls ut till en trögflytande massa som man kan tillverka ny viskos av.

För att ovanstående lösning ska fungera krävs flera på återvinningsstationer med återvinningscentraler specefikt kläder. Detta finns inte på lika många ställen som för annan återvinning. I och med vår konsumtion av kläder borde detta vara en sjävlklarhet.
 
 
/Sandra 
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/
 
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3492018.ece

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela