Arbetsvillkor och Globalisering
Om man går in på klädföretagens hemsidor skriver de mycket om hur ansvarstagande de är vad gäller miljö och arbetsförhållanden. Verkligheten ser något annorlunda ut det, varför skulle annars textilarbetarna på en fabrik i Kambodja svimma av hunger? Den heta luften inne i fabriken gör att man söker den lilla svalka som kan finnas utomhus men det är inte tillåtet att gå ut - dörren är låst! Varför räcker det inte att arbeta 8 timmar på fabriken i Bangladesh för att du ska få en lön att leva på?
Rätten för arbetare och arbetsgivare att bilda gemensamma föreningar där båda parter kommer överens om villkoren på ett öppet sätt borde vara en självklarhet i varje land. Detta borde också de länder som står för produktionen av de flesta kläder i världen vara intresserade av då de skulle få en friskare arbetskraft när arbetsvillkoren blir hälsosammare.
Eftersom klädföretagen väljer att inte själva äga fabriker i de länder där de producerar sina varor så har de också valt bort möjligheterna att se till att alla anställda har rätt att organisera sig fackligt. När de beställer varor från en fabrik i Kambodja,Kina eller Bangladesh så gör de det genom att lägga ut en beställning till en fabriksägare och det gör att de egentligen har dålig koll på hur textilarbetarnas arbetsförhållande är. De skulle kunna välja att bygga och äga säkra fabriker där arbetarna fick tillhöra fackföreningar men de väljer den andra vägen och slipper då undan stora skattekostnader vilket gör dessa klädkedjor oerhört lönsamma. Det vore rimligt att företagen betalade skatter i tillverkningsländerna då det är där arbetarna blir sjuka och behöver vård, de behöver utbildning och rätten att organisera sig i linje med ILO (ett självständigt fackorgan för FN), den Internationella arbetsorganisationen som har som mål att stärka social rättvisa och humana arbetsvillkor.
Rätten för arbetare och arbetsgivare att bilda gemensamma föreningar där båda parter kommer överens om villkoren på ett öppet sätt borde vara en självklarhet i varje land. Detta borde också de länder som står för produktionen av de flesta kläder i världen vara intresserade av då de skulle få en friskare arbetskraft när arbetsvillkoren blir hälsosammare.
Eftersom klädföretagen väljer att inte själva äga fabriker i de länder där de producerar sina varor så har de också valt bort möjligheterna att se till att alla anställda har rätt att organisera sig fackligt. När de beställer varor från en fabrik i Kambodja,Kina eller Bangladesh så gör de det genom att lägga ut en beställning till en fabriksägare och det gör att de egentligen har dålig koll på hur textilarbetarnas arbetsförhållande är. De skulle kunna välja att bygga och äga säkra fabriker där arbetarna fick tillhöra fackföreningar men de väljer den andra vägen och slipper då undan stora skattekostnader vilket gör dessa klädkedjor oerhört lönsamma. Det vore rimligt att företagen betalade skatter i tillverkningsländerna då det är där arbetarna blir sjuka och behöver vård, de behöver utbildning och rätten att organisera sig i linje med ILO (ett självständigt fackorgan för FN), den Internationella arbetsorganisationen som har som mål att stärka social rättvisa och humana arbetsvillkor.
Tillvärkningsländerna är ofta U-länder med hög fattighet och ibland ganska odemokratiska länder. På ett sätt kan det ses som ganska oansvarligt att produktionen ska ligga i dessa länder. Skulle produktionen av kläder ske i Sverige skulle vi troligtvis inte ha lika stora problem med arbetsvilkoren. Däremot så leder produktioenen i u-länder till en tillväxt som senare leder till mera arbeten.1981 levde hälften av jordens befolkning i fattigdom. 2006 hade det minskat till en fjärdedel, detta pga av konsumtionen och den allt mer globaliserade värld vi lever i. Men man kan också tänka att en allt mer globaliserad värld leder till en ohållbar exploaltering av naturresurser, flera miljöproblem och framförallt växande klyftor mellan rika och fattiga. I takt med att produktionen i U-länder ökar flyttar välutbildade personer till andra länder för att göra karriär på så sätt ökar klyftorna. Globalisering kan förståss göra att männsikligarättigheter sprids eftersom vi börja sammarbeta med varnadra och att det faktiskt gynnar de aldra fattigaste länderna i och med att de får arbeten.
// Sandra
http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Globalisering/
