Klädindustrin

Som Emma och Sandra nämnt så är Planetens gränser ett koncept som menar att det finns nio olika miljöproblem som har ett eget gränsvärde. Och om detta gränsvärde överskrids så kan tröskeleffekter uppstå.  Dvs oöverskådliga miljöproblem. Dessa gränser krävs för att vi ska undvika katastrofalla miljöproblem som stör våran samhällsutveckling.

Kemisk förorening är en gräns som vi inte överskridit och detta bör vi göra allt för att vi inte ska överskrida den. Detta kan vi bland annat göra genom att förändra på bomullsproduktionen, som ligger till grund för en stor del av klädindustrin. Den täcker ca 40% av världens behov av textilfibrer. Och är av stor ekonomisk betydelse för framför allt utvecklingsländer, som tex i Mali där bomull står för 50% av exportvärdet och i Pakistan där 60% av exportinkomsterna kommer från bomull.

Men odlingen av bomull drabbar miljön betydligt och bidrar där med till att närma bland annat den planetära gränsen; kemisk förorening. Dessa kemikalier drabbar även arbetarna och konsumenterna. Dvs, i princip allt i dess omgivning. Vid konventionellt odlad bomull används mer insektsbekämpningsmedel än någon annan växt. Bara 2,5% av jordens uppodlade jordbruksmark  upptas av bomullsodlingen, trotts detta står bomullsodlingen för 25% av den totala mängden insektsbekämpningsmedel. Alltså väldigt oproportionerligt och de flesta bekämpningsmedel utgör en hälsorisk för de som exponeras för dessa enligt WHO (World Health Organisation). På samma sätt som dessa bekämpningsmedel utgör en hälsorisk för människan så utgör det även en hälsorisk för djur. Kollar man på användingen av alla jordbrukskemikalier så används 11% av dessa vid bomullsodlingar.

Det var i samband med andra världskriget som bönder började använda bekämpningsmedel. DDT är det mest kända men är numera förbjudet i Sverige. Till en början så var insektsbekämpningsmedlen väldigt effektiva men, flera av dessa insekter som man ville ha bort hade blivit resistenta, dvs de påverkades inte av gifterna längre. Det har sedan blivit en ond cirkel där man har gjort nya bekämpningsmedel men efter ett tag har insekterna blivit resistenta mot de nya också. Detta har då lett till att bönder måste använda sig ut av fler bekämpningsmedel oftare, vilket har bidragit till en starkare effekt på miljön. 

Gödningsmedel används för att öka skörden, men den har även en koppling till användningen av bekämpningsmedel. Insekter och svampar trivs bättre i sådant gödsel och det krävs därför mer bekämpningsmedel. Gödningsmedel orsakar också skada, dock inte lika akut som bekämpningsmedel. Men gödningsmedel leder till en övergödning av vattnet som kan orsaka explosiv algblomning.

Denna konventionella odling har alltså otroligt många negativa effekter. På långsikt, förstör det jordens bördighet då det är en intensiv odling av bara en gröda, dvs en monokultur där det dessutom används stora mängder jordbrukskemikalier. Marker där bomull odlas kan alltså vara värdefulla ekosystem som vi går miste om på grund av att vi utarmar dem. Det skulle till exempel kunna vara våtmarker.Detta utgör även ett hot för framtida jobb för bönder. Eftersom markerna förstörts kommer stora delar av befolkningar i länder som tex Pakistan som till stor del är beroende av bomullsodlingen ekonomiskt drabbas hårt. Med icke bördig mark kommer de inte längre kunna bedriva sina odlingar och på så sätt förlora sina jobb. Vilket kan komma att påverka hela ekonomier i länder där bomullen står för en stor andel av inkomster.

De bekämpningsmedel som används dödar inte bara de insekter och ogräs som de är syftade till men även andra arter av insekter, fåglar och däggdjur. På så sätt minskar den biologiska mångfalden som är otroligt viktig. Alla arter, inklusive människan tjänar på den biologiska mångfalden eftersom alla är del av ett kretslopp. Dvs alla arter är i behov av varandra. Om insekter utrotas, utrotas även andra arter som tex fåglar, då en art i näringskedjan har försvunnit. Ekosystemen har en naturlig förmåga att återhämta sig efter tex naturkatastrofer eller annan negativ påverkan av människan men om vi tar död på en hel art så sker det en rubbning i detta kretslopp och på så sätt så minskar jordens förmåga att återhämta sig. Med andra ord jordens resiliens försämras.

Vad som är viktigt att veta är att kemikalierna som används är långlivade och sprids därmed vidare genom vatten och luft. Ett exempel på där en art drabbats drastiskt var i 1995 i Alabama, USA då 240 000 fiskar längst en flod på 25 km dödades efter att bekämpningsmedlet Endosulfan sprutats på bomullsfält. 

Som sagt så har det även en dirket påverkan på människan. Bönderna exponeras för dessa jordbrukskemikalier som utgör en hälsorisk och ibland även en dödsrisk. Enligt studier uppskattas bekämpningsmedel förgifta 3 miljoner, och döda 22 000 människor per år. 

Kemikalierna som används bidrar alltså till ett hot mot våra liv. Det utgör både en direkt och indirekt påverkan på människan. Som sagt är den kemiska föroreningen hittills en icke överskriden gräns och det ska vi se till att hålla så att det inte sker en rubbning i våra ekosystem. EN RUBBNING I VÅRA EKOSYSTEM LEDER TILL EN RUBBNING I VÅR SAMHÄLLSUTVECKLING. 

Källa: http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf 

// Louise Lien